Bengtsson, Hennike

1494-1565

Hennike Bengtsson. Född 1494 i Vad, Söderbärke sn (W). Död 1565 i Vad, Söderbärke sn (W). Bergsman.

Levnadsbeskrivning

1494-1565 Vad, Söderbärke sn (W). Bergsman i Vad.

Hennika (Hennike) är en tysk diminutivform (smekform) för Hans/Johannes.

Hennika Bengtsson, död omk 1560 i Vad, Söderbärke (W), Bergsman i Vad, förkommer i Dalarnas landskapshandlingar 1535-1564 som ägare till Vad.

I förteckningen år 1535 på mantal över hjälpskatten från Kopparberget och Järnbergslagen som Olof Rull hade att uppbära för Gustaf Vasas räkning nämnes en person med namnet Haneka. Denne erlade i skatt 1 mark i penningar. År 1538 återfinnes han vid namn Hennick Beintsson, då han bland andra bergsmän i Söderbärke hade att erlägga ett fat osmundsjärn i skatt. Hennick var ägare till hytta och ett mantal jord vid Vadet och en utjord i Vik. Järn och bälgskattelängden för 1539 upptager tjugoen bergsmän i Söderbärke socken, däribland Hennick, som i skatt erlade 1 öre och 33 penningar. I längden står att dessa bergsmän betalade bälgskatten dvs skinnskatten till Berke, (som är det gamla namnet på Söderbärke och Norrbärke), och hyttegälden till Norberg. Härav se vi att hytte- och bergsbruket redan vid denna tid var en realitet i Vad. Drygt tre århundraden framåt i tiden kom denna hantering och det på 1600-talet började hammarsmidet att ge sin prägel åt denna by.

I ett gårdsarkiv i Vad finns bevarat ett brev från 1578 om hur Per Henniksson i Vad löser in delar av gården från sin syster Rigmor Henniksdotter, sin systerson Olof Hindersson i Köping, sin brorson Hans Evriksson i Bennebo, Norberg, och sin avlidna syster Marit Henniksdotters dotter Anna Olofsdotter, gift med Anders Ingevaldsson i Stimmerbo, Norrbärke.

Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116, år 1548: Kom för rätta beskedlige man Hennika i Vad, uppstod och festade beskedlige man Per (?) Olsson i Karinbo tvådelen uti en tredjedel i bemälte hemman.

Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116v: Kom för rätta Hans Persson i Vik kungörande huru han hade sålt sin hustrus jord i Halvarsbenning till Hennika i Vad för en läst järn, vilket järn han sedan gav Spelbo i Hommansbenning (Grytnäs socken) för den treding han ägde i Norra gården i Vik, .....

1548 2/3 vid tinget i Norrbärke sålde Anders i Starbo sin hustrus färdearv i Halvarsbenning till Hennika i Vad.

Äganderätten till Östra gården fram till mitten av 1600-talet har inte helt kunnat klarläggas. Det förefaller dock som om Hennika Bengtsson i Vad ägde gården och Herman Henniksson förvaltade och brukade den, vilket framgår av följande:

Herman Henniksson löste ut sina systrars, Rigmors och Britas, arvsdelar vilket senare, efter Bengt Hennikssons son Anders Bengtssons överklagande, av tinget ändrades till att Herman Henniksson och Bengt Hennikssons arvingar erhöll var sin systerlott. En teori är att Halvard som var Herman Hennikssons företrädare i Halvarsbenning var svärfar till Hennika Bengtsson vars hustru i så fall ärvt Östra gården. Därifrån kommer kanske det ofta förekommande namnet Halvard i senare led. (Halvard från Halvardsbenning var tolvman i slutet av 1400-talet).

Ännu 1615 består Vad av en enda men stor gård, anses som mest förmögen i hela Söderbärke (1 mantal). Den delas detta år eller 1616 till två gårdar, Hans Holstensson 3/4 mantal och Torsten Holstensson 1/4 mantal. 1684 utökas Vads mantal från 1 till 1 1/2 och året efter redovisas 6 gårdar då de två gårdarna vardera delats mellan 3 arvingar. 1600-talet är Vads guldålder med "Guss dunder i bättjen" som driver hytta, hammare, såg och kvarn. I slutet av 1700-talet har Vad utökats till 11 gårdar och 1814-17 storskiftas byn. Den äldre delen av byn ligger mellan Södra Barken och Dammsjön, spridd bebyggelse av varierande ålder vid gamla bygator och nydragna vägar. En särställning utgör den välbevarade bergsmansgården Sämogården (eller Svärmorsgården) vid storskiftet betecknat Litt A med 9/64 mantal, nu Vad 1 - 1. Det är en gammal släktgård på Torsten Holstenssons sida. Manbyggnadens nedre våning uppges uppförd 1610 och påbyggd 1780 med en övre våning samt renoverad 1867. På gården finns en svalbod som anges byggd 1491. De flesta ekonomibyggnader har tillkommit 1883.

Gifte och barn

.

Bengt Henniksson.

Född 1514 i Vad, Söderbärke sn (W).
Död 1605.

Lars Henniksson.

Född 1516 i Vad, Söderbärke sn (W).

Effrika Henniksson.

Född 1517 i Vad, Söderbärke sn (W).
Död 1600.

Rigmor Henniksdotter.

Född 1518 i Vad, Söderbärke sn (W).

Brita Henniksdotter.

Född 1519 i Vad, Söderbärke sn (W).

Marit Henniksdotter.

Född 1520 i Vad, Söderbärke sn (W).
Död före 1578.

Peder Henniksson.

Bergsman.
Född 1521 i Vad, Söderbärke sn (W).
Död 1593 i Vad, Söderbärke sn (W).

Herman Henniksson.

Född 1531 i Vad, Söderbärke sn (W).
Död 1595 i Halvarsbenning, Norberg sn (U).

Erik Henniksson.

Född 1531 i Vad, Söderbärke sn (W).

Östen Henniksson.

Född 1532 i Söderbärke sn (W).
Död 1639.

Personregister    Efternamnsregister   

Framställd 2016-12-24 med hjälp av Disgen version 8.2d.