Född beräknat 1538.
Död 1638-10-14 i Gonäs, Grangärde sn (W).
Bergsman, Nämndeman.
Född 1495.
Död i Stora Tuna sn (W).
Fogdetjänare.
|
Erland Algutsson.
Född beräknat 1538.
Död 1638-10-14 i Gonäs, Grangärde sn (W).
Bergsman, Nämndeman.
|
f
Algut Olofsson.
Född 1495.
Död i Stora Tuna sn (W).
Fogdetjänare.
| |||
____-____ Gonäs, Grangärde sn (W). Bergsman och Nämndeman.
Erland Algotsson anges vara 100 år vid döden och kallades Erland Algotsson vid Ån.
Dalarnas Dombok 1598-1599 anno 1598 den 23 januari var laga ting i Grenge: Ärland Algutsson i Godnäs bjuder upp 2 brodersdelar och en systerdel liggandes i Ludvika köpt av Göran Larsson, Jöns Larsson och Karin Larsdotter för 22 läster osmundsjärn.
Byn Gonäs ligger, från Ludvika räknat, rakt västerut. Det vill säga på motsatt sida av sjön Väsman. Avståndet fågelvägen är c:a 4 km. Innan byn kom till så fanns där en hytta, som tillkom i mitten av 1500-talet. Ungefär samtidigt som Gustav Vasa anlade Ludvika kronobruk. Den låg intill en Å som mynnade ut i sjön Väsman. Det var naturligtvis en naturlig placering av en hytta, då man därmed kunde använda vattenkraften. Nedströms byggdes även en stångjärnsmedja år 1609. Malmen tog man från Fredmundberget, Tolsbo och Iviken. Järnet märktes med WB16, vilket betydde att det kom från hytta nr 16 i Västerbergslagen. Järnet fraktades över sjön till Ludvika f.v.b. till köparen, som i flesta fall var bruken längs kolbäcksån och i Stockholm.
Tiden för den första bosättningen i Gonäs har med stor sannorlikhet kunnat bestämmas till slutet av 1500-talet.
Tiden för den första fasta bosättningen i Gonäs kan inte så exakt anges, men det finns goda skäl att räkna med 1500-talets senare del. Av ett tingsprotokoll från 1570-talet har en forskare (prof N Friberg) inhämtat, att en man vid namn Erland Algutsson begärt rättens stadfästelse på ett nybygge i Gonäs, vartill han redan börjat hugga skog och röja mark. Men två Sunnansjökarlar lade sig däremot åberopande äganderätt, alldenstund deras förfäder där haft fäbodar. Möjligen har Erland därför måst flytta sina bopålar. År 1611 omtalar emellertid ett protokoll, att han bebodde en stor gård som han byggt. Och därom var ingen ägotvist, då han bevisligen köpt marken av en Persbokarl. Persbofolk tycks ha ägt utjord i "Godnäs", som namnet vanligen skrevs den tiden. Dess andra stavelse anger ganska säkert belägenheten. Enda stället som kan kallas näs eller udde är där Å-gården nu ligger, något annat inom rimligt räckhåll finns inte. Helt naturligt har nybygget först kallats Erlandsbo, och under det namnet har i hammarskattelängderna registrerats en år 1609 byggd stångjärnssmedja, den låg något nedströms hyttan.
Vid tinget i Grenge den 23 Augusti 1611 (Dalarnes dombok) ransakades om hans gård och avsades att han bott där mer än 40 år. En gammal man, Jon Larsson i Pedersbo(Persbo) bekiände att han sålt sin mark till Erland för 4 fat osmundjärn.
Erland Algytssons förekommer bl a i en boskapslängd för år 1635 (se sid 75). Enligt Grangärde församlings dödbok dog han 1638 och sades vara 100 år. Varifrån han kommit är okänt, det kan mycket väl ha varit Persbo, som då länge varit bebott. Anmärkningsvärt är att hans gård i Gonäs sedan i obruten följd gick i arv inom släkten ända till slutet av 1920-talet. Andra av hans talrika ättlingar etablerade sig längre västerut genom nyodlingar eller giften, och än i dag kan de flesta infödda Gonäsbor räkna härstamning på ett eller annat sätt från denne "urgubbe" vid Ån.
Efter Erland Algutssons död blev sonen Jöns Erlandsson, f 1586, d 1650, ägare till egendomen, som under hans husbondetid blev skattlagd till 1/4 mantal, kallad Jöns Erlands. Hemmaägorna - bortsett från all oskiftad skogsmark - omfattande hela nedre Gonäs från Dalkarlsåkern i väster och till Väsmansbacken. Namnen Jöns och Jönsson blev sedan typiska för Å-släktens medlemmar i flera generationer. Jöns Erlands son Hans Jönsson f 1622, d 1674, övertog gården efter faderns död. Hans hustru hette Marit Eriksdotter , född i Räfsnäs 1629, död 1720.
I början av 1700-talet övergick Ågården till ingifte Per Persson från Persbo f 1674 d 1732 , nämndeman. Hustrun Elisabeth Larsdotter, f 1686 d 1769, var sondotter till Jöns Erlandsson. Deras son hette Lars Persson, var kyrkoråd. Han överlät i sin tur egendomen till sonen Petter Larsson f 1733 d 1771, som var gift med Sara Jansdotter Muhr från Persbo f 1731 d 1817. Deras söner Lars f 1758 och Petter f 1770, delade Åegendomen mellan sig i 2 hälfter. En syster till dem gifte sig med Myller Daniel Larsson längre upp i byn.
Redan på Hans Jönssons tid hade tillkommit en utgård eller s k avgärda by genom uppodling
av bl a Briktåkern och Lindladåkern på moränåsen, där byavägen mot Hagberget i våra
dagar drar fram. Samtidigt röjdes stora slogmarker ner mot Väsman och Briktsand. Denna
nya egendom blev skattlagd till 1/8 mtl, kallat Hans Jöns. Genom hemmansklyvning och
nyodling kom flera hushåll att bli bosatta här och i angränsande del av stamhemmet. Några
samlades i tätbebyggelse vid den s k Stor gården, som bestod av en rätt stor och några
mindre manbyggnader med en mängd tillhörande fähus, källarstugor och lador.
Anläggningen tycks mer ha liknat en klungby än en gård. Allt var beläget omedelbart norr
om nuvarande Myllerns, som från början också räknades dit. Rester av husgrunder fanns
kvar långt in på 1900-talet. Från mitten av 1700-talet och längre framöver var här
Gonäsbyns egentliga centrum.
Född omkring 1558 i Grangärde sn (W).
Död 1628-12-17 i Grangärde sn (W).
Personregister Efternamnsregister
Framställd 2016-12-24 med hjälp av Disgen version 8.2d.