Död 1702-07-09 i Kliszow, Polen.
Ryttare.
|
Johan Andersson Bratt.
Död 1702-07-09 i Kliszow, Polen.
Ryttare.
| ||||
____-____ Segåslyckan, Sköllersta sn (T). Brukare/Ryttare.
Slaget vid Kliszow, Polen 1702
1697 är Sverige en stormakt då Karl XI dör och hans unga och oerfarna son Karl (XII) blir kung. Polen-Sachsen, Danmark och Ryssland ser möjligheten att ta tillbaka tidigare förlorade områden och i februari 1700 bryter Polsk-Sachsiska trupper in i Livland och i mars samma år går danskarna in i Holstein vilka hade ett försvarsförbund med Sverige. I september belägrar ryssarna Narva och det stora nordiska kriget (1700-1721) har inletts. Efter att ha hävt belägringen av Riga och jagat ut de Sachsiska styrkorna ur det svenska Livland (dagens Lettland) har Karl XII förföljt den Sachsisk-Polska armén ner i Polen.
Efter att ha erövrat Warszawa satte sig armén på marsch, denna gång söderut, jagandes kung Augusts sachsiska armé, som uppehöll sig mellan Kraków och Warszawa. Vid Kliszów, ca 20 mil söder om Warszawa hann Karl äntligen upp den Sachsiska armén och man hade dessutom sammanstrålat med den svenska styrkan från Pommern. Karl hade vid detta slag cirka 12 000 man och fyra kanoner, detta mot Sachsarnas cirka 16 000 man med 46 kanoner. Dessutom var den polska kronarmén i antågande. Polen var just nu neutralt men detta kunde ändras i och med att kronarmén visade sig på slagfältet.
Karl beslöt dock att gå till anfall i gryningen den nionde juli 1702, men då dök den polska kronarmén upp, 8 000 man av världens bästa kavalleri, och gjorde gemensam sak med Sachsarna. Svenskarna var nu väldigt fåtaliga, men detta hade inte stoppat Karl förut, utan anfallet inleddes. Den polska armén vek och slog till reträtt vid första träffningen med svenskarna, vilket gjorde att Karl ganska omgående kunde koncentrera sig på Sachsarna. Dessa gjorde en del taktiska misstag, och svenskarna hade snart ett övertag. Sachsarna vek, och reträtten var ett faktum. Återigen hade Karl vunnit en seger mot en mycket större fiende.
I slaget dog 300 man på den svenska sidan och 800 sårades. På motståndarsidan dödades och sårades 2 000, medan 1 700 tillfångatogs. En av personerna som dog på den svenska sidan var hertig Fredrik IV av Holstein-Gottorp, gift med Karl XI´s dotter och Karl XII´s syster Hedvig Sofia.
”I dag tisdag den 9 juli är det 300 år sedan Sverige segrade mot konung Augusts sachsiska armé vid byn Kliszow i södra Polen. Under ledning av Carl XII skulle den svenska armén med 12 000 man varav 1200 man från Upplands regemente ta itu med konung Augusts sachsiska armé. De svenska förlusterna var förhållandevis små.
Den svenska segern vid Düna i juli 1701 stannade vid en begränsad taktisk framgång; i strategiskt hänseende förblev läget i stort oförändrat. För Carl XII gällde det att till varje pris söka slå ut sachsarna innan det blev aktuellt att angripa den ryske huvudmotståndaren.
När den svenska spaningen i början av juli 1702 inrapporterat att konung August stod med 24 000 sachsare vid byn Kliszow i södra Polen, beslöt Carl XII att anfalla innan den anmarsch varande polska s k kronarmén om ca 10 000 man (enbart rytteri) hunnit förena sig med bundsförvanterna. Den svenska armén räknade 12 000 man, hårt ansträngda av långa marscher i forcerat tempo. Motståndaren hade intagit en gynnsam gruppering med bla en vidsträckt sumpmark som skydd mot svenskt frontalanfall. Carl XII:s stridplan gick ut på en flankmarsch praktiskt taget längs motståndarens frontlinje för att därefter med tätavbrytning åt höger, driva en kil mellan sachsarna och de framryckande polackerna samt rulla upp de förras högra flank. Upplands regemente under överste Otto Wilhelm Löwen, 1 200 man starkt, stod i slagordningens främsta linje, med Livgardet till höger om sig och Närke-Värmlands regemente till vänster.
Dagen var den 9 juli, årsdag av segern vid Düna. Trots oförutsedda fientliga motåtgärder gick allt som planerat, och den svenska framgången blev överväldigande. Stora delar av den sachsiska armén kastades ner i det kärr som den själv valt som skydd. Mitt under striden dök polska kronarmén upp, tidigare än väntat. Svenskarna tvingades kämpa rygg mot rygg: mot sachsarna höger om sig och polackerna vänster om sig. Den ena upplandsbataljonen fick snabbt, under pågående häftig eldstrid, omgruppera sig.
Efter elva timmars strid i sommarhettan var motståndaren slagen. Förlusterna på svenska sidan uppgick till 300 fallna och 800 sårade. Ett rikt krigsbyte togs, bla hela det sachsiska fältartilleriet, 46 pjäser. Slaget vid Kliszow utgör ett mönsterexempel på kraftsamling mot den punkt där avgörandet söks samt fasthållande vid ett en gång fattat beslut trots motståndarens överraskande motåtgärder (här framför allt i form av den polska kronarméns ankomst tidigare än väntat). De ringa förlustsiffrorna under en så lång och häftig kamp vittnar om den fasta stridsledning, hårda fältdisciplin och skickliga manövreringsförmåga, som kännetecknade karolinsk trupp och som även i de mest trängda lägen gjorde det möjligt att vinna framgång med ett minimum av förluster.”
Källa: Upplands regementes fanor av Jan von Konow
Personregister Efternamnsregister
Framställd 2016-12-24 med hjälp av Disgen version 8.2d.